Äntligen en dag med strålande solsken! Oj vad det behövdes! 🌞
Inte skrivit något sedan nyårsafton, en hel vecka sedan. Känt mig ganska låg veckan som gått. Trött och seg. Har alltid avskytt dessa tre första månader på året, långt innan EDS:n våldgästade min kropp. Har bara känts som en transportsträcka till våren. Hade varit betydligt roligare om det varit mycket snö, men det är sällan det sker nere 'i södern'. Kanske är det jättemycket snö där DU bor?!
Som ni ser är gräset grönt...! No snow in the south of Sweden (but loads of it further up north)!
Alla vi som har eds, eller lever med ständig smärta av andra orsaker, vet hur himla bra det är att komma ut och promenera. Ändå är det länge sedan jag gjorde det sist (med undantag av att jag gick hem från Netto i tisdags!). Har privilegiet att bo nära havet och borde ge mig ut minst varannan dag. Det är dock det här med orken som är mitt stora problem. Som jag avskyr denna vidriga brist på energi. Tycker den är värre än smärtan.
Har Du några nyårslöften? Berätta gärna! Jag har bara ett och det är faktiskt att se till att embossa mera när jag pysslar...!! 😜
'Resolutions 2018 - good to make, great to break'!
Ingen snö, men lite is på havet i alla fall. Här får man vara glad för det lilla,
ha ha!
Eftersom jag kommer ut så sällan blev jag nästan helt "hög" av dagens promenad! Slår man ut samtliga soldagar på ett år får vi nordbor säkert alldeles för lite ljus. Behövs både för vårt psykiska välmående och annat. Stanna gärna kvar härliga sol!
Gäller att passa på!
Är ju välkänt att kemin i hjärnan ändras då man rör på sig. Bland annat utsöndras endorfiner, det kroppsegna morfinet som det brukar kallas. Det som är intressant för oss med ständig smärta är att endorfiner är smärtstillande.
Frisätts även till ex när man skrattar, så jag hoppas du får tillfälle att skratta ofta - trötthet och smärta till trots.
Var någon som gjort hjärtan i frosten på bryggan, så jag lade till några!
Enligt dagstidningen har dagen nu blivit 19 minuter längre härnere. Yey! Då måste den ha blivit väldigt mycket längre i typ Luleå. Jaaa tack, bara kom! Är för trist när det är mörkt vid 15.30-tiden.
Har väldigt svårt att komma över att min älskade katt inte finns mer. Sushi fick mig ofta att skratta. Saknar henne varje dag. Så även pga detta borde jag försöka komma ut mer för att må bättre. Är det något jag verkligen önskar mig 2018 så är det mera ork! Skulle ev kunna åstadkommas med mindre migränattacker.
Tog bild av dessa björkar på hemvägen. Tänkte försöka ta en bild i månaden på desamma, för att följa utvecklingen i naturen. Extra perfekt om man kunnat ta kommande bilder den 7:e!
Strax dags för middag, mums! Är det förresten någon som vill ha receptet på den vegetariska festmåltid mannen & jag käkade på nyårsafton (i förra bloggen), hojta till så lägger jag ut receptet!
I skrivande stund får maken mig att skratta (inte ovanligt!). Han spelar hög musik på nedanvåningen och just nu är det 'Nah Neh Nah' med Vaya Con Dios och mannen sjunger helhjärtat med i refrängerna!! 😄
Önskar er alla ett riktigt bra 2018, hälsa och kraft at ya'!
Kram Meja 💙
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar