EDS = ROLIGHETSFÖRSTÖRAREN....

Hejsan därute i den tropiska värmen!
To my readers overseas, today's blog will be in Swedish, but I'll write in English again in my next craft blog. I hope you're having a great week. Thank you for stopping by, and hope to see you again!  💙

Så jag är hemma idag. Det skulle jag inte vara!! Denna vecka går teckningskursen på Fridhems folkhögskola i Skåne. Hade tänkt åka dit i söndagskväll för att vara på plats, men hade migrän för 3:e dagen i rad och mådde inte bra, så jag åkte i måndags morse istället. 

Gick bra, installerade mig på korridorrummet i den gamla byggnad jag önskat att få bo i. Träffade alla trevliga kurskamrater (15 st) och var sedan med och tecknade (eller försökte - är helKASS) på sketching!) tills kl 17. En dag avklarad!

I tisdags vaknade jag med migrän. Surprise, surfrickin'prise. 😡 Orkade inte vara med på förmiddagens undervisning 9.00 till 12.15. Tvingade mig upp i duschen och masade mig iväg (utan frukost eller lunch) till eftermiddagens kroki session, med en kopp kaffe i högsta hugg. 

På förmiddagen hade det pratats om kroppens proportioner, hur man delar in en kropp i 8 delar när man ska teckna, mm (vilket jag alltså missat). 
Nu kom en modell in och vi skulle teckna av henne med kolpennor. Hon stod, satt eller låg i olika positioner och vi hade tre, fem eller tio minuter på oss.... Hej och hå'!   

Mina teckningar såg ut som om de gjorts av en femåring ungefär! Var kul, men oerhört svårt med proportionerna. 
Detta är en nybörjarkurs(!), men det var bara jag och en annan kvinna som faktiskt var riktiga nybörjare. Själv är jag på en så låg nivå att jag förmodligen behöver en privatlärare, haha ha!

Middag tillsammans med de trevliga kursarna den tisdag kvällen med många skratt. Några av oss gick ut på en promenad i den ljumma kvällen, innan det var dags att sova. Trodde mina IBS-besvär skulle ta och tagga ner av att röra lite på sig, men de blev bara värre. Ajjjjj! Alltid är det något när man har EDS...!!

Vaknar onsdag (igår) med migrän IGEN.  %¨^*¤#/&+"%*. Lagen om Alltings Djävlighet. Smällde i mig en Relpax vid 08-tiden, men var inte smärtfri efter en timma.
Denna dag skulle det vara en utflykt till Skäralid, där vi bland annat skulle göra 'träd kroki'. Jag var totalt energilös.

Låg på mitt varma korridorrum hela förmiddagen, när de andra var ute och tecknade i skogen. Trist. Insåg att sannolikheten att jag skulle ha migrän resten av veckan också var stor. 
Bestämde mig för att bryta och åka hem. Ringde min käre man som kom och hämtade mig när han slutat jobbet.
Hade mycket riktigt migrän även idag när jag vaknade, men det är åtminstone skönare att vara hemma när man inte mår bra.

Det är väl dock själva tusan att man aldrig ska få komma ut på roligheter. Antar att ni andra EDS:re känner igen detta alltför väl? Skulle jag till äventyrs "våga" anmäla mig till en pysselträff, nog tusan är man helt utslagen just denna dag.

Det är eeevigheter sen jag bokade fikaträff med någon väninna, för jag är så in i helskottas superLESS på att ständigt behöva ringa återbud. Kan inte med ord beskriva hur jag hatar att ringa återbud till allt möjligt, när min kropp bråkar med mig. Det är sannerligen socialt handikappande att lida av Ehlers-Danlos syndrom.

Har varit på denna fantastiska folkhögskola 5 ggr tidigare och såg det alltid som en av sommarens stora höjdpunkter.

Första gången, 2005, var det en yogakurs.
2012 och 2013 digital naturfotografering. 2013 gick jag även en kurs i körsång för människor som inte kan sjunga, skitkul!
2014 var jag anmäld till steg 3 i naturfotografering, men det var precis när min bror var försvunnen (skrev om det förra året), så jag fick ställa in det hela.
2015 gick jag istället steg 3 på fotokursen (men låg en hel eftermiddag pga EDS:n när de andra var ute på fotoutflykt).
2016 var jag anmäld till fotokurs igen, men var då så fruktansvärt EDS-trött att jag inte orkade åka iväg alls.

2017 tyckte jag inte det var lönt att ens anmäla sig....
Var ganska tungt att se alla facebook inlägg & bilder från "foto kompisar" som man gått med tidigare, när de var ute på fotoutflykter osv. Knep lite i hjärtat! 
Det är ju så himla kul, men man måste orka. Tempot på vissa av fotokurserna är ganska tufft och man har ofta 'läxa' till nästa dag, vilket gör att man sitter i datorsalen till sena kvällen.

Förstod i år att jag inte skulle orka med fotokursen, men tänkte att jag kunde klara av en teckningskurs, där man inte har läxor och inte åker iväg på utflykter varje eftermiddag.
Inte ens det gick alltså. Vad göra???

Ska man tacka nej till alla aktiviteter och aldrig anmäla sig till något alls?? Det är fortfarande den ständiga frågan!
Några bra förslag?!

Är alltjämt tacksam att jag har min scrapbooking, art journaling, mixed media och nu även pyssla i en så kallad traveler's notebook (sistnämnda ej på bild).

Här har jag gjort ett så kallat 'deucopage spread'. Själva zebran är en servett.   

Art journaling på ett bokuppslag. Klippte ut isbjörnarna från mystidningen Daphne's Diary, det silvriga är stämplat.

Ett annat art journal spread. Firrarna har jag målat med tuschpennor och klippt ut från en mindfulness färgläggningsbok. Bakgrunden är målad med olika mister, i detta fallet Dylusions ink sprays. 
'Kvistarna' i kanterna är utskurna från en sådan här manuell stansmaskin, 'Big Shot' (den som står bakom juicen):

Mannen har köpt en råsaftcentrifug och gör supergoda fruktdrinkar av t ex apelsin, morot, citron, nektarin, färsk ingefära, grapefrukt, ananas, mm. Mycket is har vi i, svalkande och fräscht!

Hursomhelst, tack och lov för pysslet, då man som EDS:re ju förlorat det mesta, förmågan att jobba, träna, sitt sociala liv, sin ork, mm, mm.
Pyssla kan jag göra när jag orkar och behöver inte passa några tider för det. 
Hoppas Du också har någon hobby eller passion i ditt liv, som kan skänka dig glädje - och förhoppningsvis tillfällig smärtlindring.

Är det så att du har ganska bra ork rekommenderar jag verkligen att du kollar in sommarkurserna på Fridhems folkhögskola. Där finns ALLT MÖJLIGT (till och med stand-up kurser!) och det är så roligt i en skön och tillåtande miljö med underbara människor.

Ha det så fint det bara går!