fredag 4 augusti 2017

TILLBAKA I CIVILISATIONEN!


Hallå där ute!
Hoppas ni har det bra och att alla som lider av EDS blivit bättre av den värme vi (åtminstone tidvis) har.
Vi har varit i stugan ute i skogen en vecka, kom hem igår kväll. Skönt att nu sitta vid den stationära datorn med ett rejält tangentbord, med min obligatoriska balja vaniljkaffe bredvid. Har en iPad med i stugan, men jag kan knappt skriva på den. Blir bara fel hela tiden!!
Här ösregnar det så in i vassens. Oj vad ovanligt denna sommar. NOT.

Tystnaden i skogen är helt underbar. Alla eds:re borde få ha ett ställe dit de kan åka för att bara vara. Undertecknad är enormt ljudkänslig och uppskattar verkligen när det är helt tyst, vilket det så gott som aldrig är om man bor i en stad. Har tidigare bott i städer hela mitt liv, fram tills för 2½ år sen då jag flyttade till mannen vid kusten.
För ovanlighetens skull inte haft några migränattacker dagarna däruppe, väldans sällsynt.





Mannen har varit flitig och målat fönster, mm. Dessutom plockade han en massa kantareller plus lingon. Själv har jag inte gjort många knop dessa åtta dagar! Skrubbade duschen har jag i alla fall gjort och oj vilken träningsvärk jag fick i överarmarna av det, ha ha! 
Jag som tidigare varit aerobic instruktör, styrketränat regelbundet och kunde göra massor av armhävningar.
Testade för några veckor sedan och upptäckte till min stora fasa & förvåning att jag inte ens klarar av att göra EN enda push-up nu, inte ens med knäna i golvet..... Herregud!! Har liksom ingen kraft i armarna längre.

Är det någon av er med eds som styrketränar?? En doktor sa till mig en gång att det inte är en bra idé för någon med eds att styrketräna, eftersom det ändå inte går att bygga upp så ständigt utmattade muskler. Har en väninna som är ortoped och hon håller inte med om denna bedömning. Om man hade ork till det kanske man kunnat utföra någon slags underhållsträning, så att man inte blir så försvagad som jag uppenbarligen blivit. Just orken är dock mitt största problem.





En sak som INTE är trevlig med naturen är...... fästingar.....
Dessa vidriga äckliga kryp. Kan inte med ord beskriva hur mycket jag avskyr dem. Sushi är innekatt. Nästan varje dag har jag dammsugit hallen i stugan, i den händelse jag eller mannen skulle råka dra med oss fästingar in. 
Igår kväll satt mannen och klappade Sushi på huvudet, känner en liten liten knuta och vad är det vi närmare granskning - självklart ett sådant litet äckel. Blev bokstavligen talat illamående. Lyckligtvis har vi en fästinglasso så det var ganska enkelt att få bort den. 
Är helnojig när det gäller fästingar. Tror jag skulle gått under om jag drabbats av borrelia när man redan har eds-eländet. Fast om man bara vet om det är ju borrelia lätt att kurera med antibiotika.

Fästingar och vildsvin vill jag inte träffa på däruppe i skogen (brorsan blev jagad av ett vildsvin en gång, men den hade ungar). För att inte tala om ugglor!!! Är väl den enda fobi jag har; är paniskt rädd för ugglor!




Minns en gång för massor med år sen, då brorsan & jag gick i ett bostadsområde i en stad, då han plötsligt utropar: "Kolla, där är en uggla"! Blev så himla rädd att jag kastade mig handlöst ner på asfalten - och brorsan höll på att skratta sig fördärvad (självfallet var där ingen uggla)!

Jag har tidigare varit på fantastiska fotokurser på Fridhems folkhögskola. De har massor med roliga sommarkurser. Har varit där på fotokurs sommaren 2012 och 2013. Även 2014 var jag anmäld, men det var just när min bror var försvunnen (skrivit om detta i början av juli), så det fick jag avboka. Var där igen 2015, hur roligt som helst.
Anmäld 2016 men orkade icke åka iväg, hade inga krafter. Så fruktansvärt tråkigt. I år anmälde jag mig inte alls, känns liksom inte 'lönt'. Kommer förmodligen inte att orka nu heller. Kursen jag skulle ha gått börjar på måndag. Många av de som jag gått med de tre andra gångerna ska dit igen. Känns verkligen i hjärtat.
Är som jag skrivit tidigare, denna skitsjukdom slår på så många nivåer. Att inte orka göra jätteroliga saker är en av dem.





Roligt är i alla fall att hålla på med art journaling (scrapbooking samt mixed media). Nästan varje kväll i stugan har jag suttit och gjort bakgrunder till art journaling spreads.




Här en bakgrund gjord i en av mina gamla barnböcker





Här i en gammal Reader's Digest bok som mannen hade i en av hyllorna här hemma.



Detta är således bara grunden och nu när jag är hemma bland alla mina pysselsaker igen, ska dessa spreads pyntas med allehanda embellishments. Terapi!


Önskar er alla en riktigt mysig helg 
och hoppas smärtan håller sig borta

   Allt gott!  




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar